Julbord

Då är det äntligen dags för detta efterlängtade smörgåsbord med alla dess läckerheter!

Men vad vet vi då egentligen om denna typiska julmat som har så starka traditioner i Sverige?

Ett julbord är en buffé – ett smörgåsbord – med julmat som serveras företrädesvis i Sverige och Finland kring jul. Flera rätter, som julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, sill och prinskorv brukar förekomma på julbord, men det finns också många regionala rätter som bara är vanliga i vissa områden.

Risgrynsgrötens plats på julbordet kommer ifrån lyxen kring jul - ris var dyrt att importera så man unnade sig bara denna gröt kring jul. På de borgerliga julborden tillagade man gröten med vanilj, socker och grädde, Ris à la Malta, och fick man mandeln i sin tallrik skulle man bli gift under året.

Ordet "julbord" är känt i svenskan sedan början av 1800-talet och syftade då på ett festligt dukat bord med exempelvis grenljus, skådebröd med mera, som ofta stod uppdukat under hela julen. Senare har det mer kommit att förknippas med en typ av smörgåsbord som serveras till jul.

Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet.

Fastan bröts först på juldagen (längre fram i tiden troligen på julaftonskvällen) då man äntligen fick frossa i kött av olika slag. För de flesta i det gamla bondesamhället var dessa dagar årets högtidligaste.

Traditionerna och rätterna på julbordet skiljer sig en del mellan olika delar av landet. I södra Sverige ställer man till exempel gärna fram kål, som grönkål i Halland och rödkål med äggost i Bohuslän, och på det öländska julbordet serveras det kroppkakor. I Östergötland ingår bönor och fläskkorv, i Värmland är det vanligt med hackkorv, i Västergötland grynkorv och i Delsbo i Hälsingland ställer man gärna fram kalvsteken. På Gotland äter man ofta saffranspannkaka på jul och i Skåne serverade man luad ål. I Dalarna plockar många gärna fram julknäckebrödet och i Småland är julostkakan ett givet inslag.

Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970.

Sammanfattningsvis kan man säga att dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill. Som dricka serveras ofta julöl och julmust.

Julbordssäsongen startar i slutet av november och det finns allt från klassiska julbord till moderna uppstickare. Om man ska göra en sammanfattning om vad som är vanligt att äta, och när det ska ätas kan den se ut så här:

Julbordets 7 turer

Första: Strömming och sill, t ex senapssill, matjessill och löjromssill.
Andra: Lax i olika former samt fiskpaté, skaldjur och ägg.
Tredje: Kallskuret i form av julskinka, patéer, korv, pastej och grisfötter.
Fjärde: Småvarma rätter som köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, revbenspjäll, dopp i grytan och lutfisk.
Femte: Ost, till exempel Stilton, Cheddar, Västerbotten och Kvibille.
Sjätte: Efterrätt i form av Ris á la Malta, fruktsallad, risgrynsgröt, saffranspannkaka m.m.
Sjunde: Julgodis! Fudge, knäck, kola, marsipan, polkagrisar, marmelad, ischoklad m.m.

Alla har vi olika traditioner och alla har en historia att förvalta eller förkasta; det fina med julmat är att vi själva bestämmer över vad som serveras. Varje familj är unik och skapar sina egna traditioner.